Kolonierna på Citadellet

Rothoffska Kollonin

Rothoffska Kollonin

Kolonilotter började anläggas i Sverige under andra hälften av 1800-talet. Kolonirörelsen uppstod i Tyskland och spreds sedan till Danmark, där det anlades många kolonilotter. Koloniträdgårdsrörelsen riktade sig till grupper, som kallades mindre bemedlade och med vilka man avsåg arbetare. Avsikten var att dessa små jordägor skulle bidra till arbetarfamiljernas livsmedelsförsörjning. Enligt de riktlinjer för fritiden, som sattes upp av staten i 1900-talets början, var målet att man under ledig tid skulle ägna sig åt något hälsosamt och hämta krafter inför arbetet. De bristfälliga bostadsförhållandena i städerna skapade även ett behov av vistelse i naturen. Först anlades lotterna spontant men 1906 bildades Föreningen Koloniträdgårdar i Stockholm. Detta medförde mer organiserade koloniträdgårdsanläggningar. Lotterna var ämnade som mark för odling men kom även att bli arbetarklassens sommarnöjen. Mindre hus byggdes på lotterna, särskilt om de låg långt från staden. Husen byggdes ibland efter typritningar, men till stor del fick ägaren till kolonilotten bygga sitt eget hus, vilket ledde till att inget hus blev det andra likt. Husen blev fantasifullt utformade och förde tankarna till torpstugor. Från Danmark kom idén om kolonilotter till Skåne och övriga Sverige. Av de tidigaste kolonilotterna i Sverige kan nämnas de i Malmö och Landskrona. På citadellområdet i Landskrona fanns möjlighet att arrendera en lott redan på 1860-talet. Det var apotekare Bergh som började odla medicinalväxter vid fästningen och snart var det fler som arrenderade lotter för odling. Efter några år blev det även tillåtet att på lotterna uppföra “mindre lusthus af trä”. Citadellets lotter anlades spontant och blev landets första koloniområde. Det kom att dröja några decennier innan det blev vanligt förekommande med denna typ av odlingsmöjligheter i Sverige. De första lotterna i Landskrona anlades innanför vallgraven, men senare togs även det yttre befästningsområdet i anspråk för odlingslotter. Där tillhörde lotterna till stor del arbetare som odlade för husbehov. De första lotterna innanför vallgraven avvecklades på 1920-talet, och i början av 30-talet var även de yttre lotterna hotade och ett borttagande av dessa började. På 1970-talet stoppades avvecklingen av lotterna och de uppmärksammades som ett betydelsefullt kulturarv med motiveringen att de var landets äldsta kända kolonilotter.

Källa: Länstyrelsen i Skåne län