Citadellet

Landskrona Citadell

Landskrona Citadell

På 1540-talet beslöt kung Kristian III att bygga en fästning i Landskrona. Med sitt strategiska läge skulle citadellet fungera som skydd för hamninloppet. Syftet var att skaffa ett väl fungerande skydd mot både inre och yttre fiender. Länsherren i Helsingborg, amiralen Peder Skram, fick i uppdrag att verka som byggherre för uppförandet. För att ge plats åt den nya anläggningen revs flera kvarter i staden. Även Nordens äldsta karmelitkloster, Vår Frus kloster, raserades för att ge plats åt det nya citadellet. Namnet citadell betyder kärnfäste och är namn på fästen som anlades i befästa städer. Avsikten var att bilda en inre kärna för stadens försvar. Kristian III skulle genom Kärnan i Helsingborg, slotten i Landskrona och Malmöhus, få både ett gott kustförsvar och kontroll över handeln i Öresund.

Slottet, eller snarare borgen, fick en rent militär utformning och det militära tänkandet genomsyrade arkitekturen helt. Borgen placerades på en kvadratisk borgholme i stadens nordvästra hörn, omgiven av en bred, fyrkantig vallgrav. Borgholmen kom helt att upptas av byggnaden. Borggården omslöts på tre sidor av kraftiga spärrmurar. På den fjärde sidan reste sig den stramt utformade huvudbyggnaden. Huvudbyggnaden var aldrig avsedd som bostad utan var ämnad för militära ändamål med kanonbatterier och skyttegångar. Byggnaden kom däremot att användas som spannmålsmagasin, en lagringsplats för skatteprodukter. Ett tvåvåningshus anlades 1589 på borggården där nedervåningen var avsedd för länsherren och den övre våningen för kungen vid hans besök. På borgholmens hörn anlades fyra öppna tornrundlar som fungerade som kanontorn. Under åren 1667-75, strax efter att Skåne blivit svenskt, byggdes citadellet ut till Nordens modernaste fästning.

Ett yttre försvarsverk anlades med bastioner av jordvallar efter holländskt mönster, något som var helt nytt för Sverige. Vid riksdagen 1746-47 utgick ett påbud att hela landet skulle befästas, och vid mitten av 1700-talet beslöts att Landskrona skulle få ett nytt försvarsverk på skäret Gråen. Det gamla citadellet ansågs ligga för nära stadskärnan och 1749 togs beslut om att staden skulle flyttas längre söderut och ges skydd av en ny fästning som skulle anläggas på Gråen. Den gamla staden revs och en ny stadsplan lades ut, med Carl Hårleman som främste arkitekt. De storslagna planerna var omdiskuterade och det planerade citadellet på Gråen uppfördes aldrig.

Idag syns endast vallar och bastioner på ön som spår av de planer som aldrig förverkligades. Det gamla citadellet hade spelat ut sin roll som skydd för hamninloppet och 1870 lades det ned som försvarsanläggning. Därefter fungerade citadellet som fängelse fram till 1940, då krigsmakten åter övertog det under krigsåren. Därefter fick det gamla citadellet står och förfalla under lång tid. Under 1960-talet var turerna många om vad byggnaden skulle användas till och det tog lång tid att fastställa riktlinjer för en restaurering. Först på 1970-talet påbörjades arbetet med att återställa Landskrona citadell till den anläggning den var efter ombyggnaderna 1724-1733. Idag används citadellet som konferensanläggning och utställningslokal. På de yttre borgvallarna finns landets äldsta koloniområde från slutet av 1800-talet.

Källa: Länstyrelsen i Skåne län